Nedsatt hörsel

Varför uppstår hörselnedsättning?

Hörselnedsättning kan uppstå av många olika anledningar, och det kan drabba både vuxna och barn. Det betyder att du kan ha svårt att höra normalt, även när det inte är mycket bakgrundsljud. Det finns flera faktorer som kan leda till hörselnedsättning och de kan vara tillfälliga eller permanenta.

1. Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyacusis)

En av de vanligaste orsakerna till hörselnedsättning är naturligt åldrande. När vi åldras kan de små hårcellerna i innerörat som hjälper oss att uppfatta ljud skadas eller dö. Detta kan leda till en gradvis förlust av hörseln, särskilt vid höga frekvenser, vilket kan göra det svårare att förstå tal.

2. Bullerskador

Långvarig exponering för högt ljud, som t.ex. musik, ljud från maskiner eller högljudda konserter kan skada hårcellerna i innerörat. När dessa celler skadas kan de inte regenereras, vilket kan leda till permanent hörselnedsättning. Bullerskador är en av de vanligaste orsakerna till hörselnedsättning bland unga vuxna.

3. Öroninfektioner och vätska i örat

Tillfällig hörselnedsättning kan uppstå om det finns vätska eller inflammation i mellanörat, till exempel på grund av en öroninflammation. Vätskan kan hindra ljud från att nå innerörat och skapa ett slags "blockering" som gör det svårt att höra tydligt. Detta kan ofta behandlas med medicin eller antibiotika.

4. Öronvax

För mycket öronvax i örat kan blockera ljud från att nå trumhinnan, vilket kan leda till tillfällig hörselnedsättning. Öronvax kan säkert avlägsnas av en läkare eller öronspecialist.

5. Skador på örat eller huvud

Trauma eller skada på örat eller huvudet kan skada de strukturer som är ansvariga för att plocka upp och skicka ljud till hjärnan. Om skadan påverkar innerörat, hörselnerven eller trumhinnan kan det leda till hörselnedsättning.

6. Ärftliga faktorer

Vissa människor föds med hörselnedsättning eller utvecklar den senare i livet på grund av genetiska faktorer. Ärftliga sjukdomar kan påverka de delar av örat som behövs för att fånga upp och bearbeta ljud.

7. Medicinska tillstånd

Vissa sjukdomar och tillstånd, som t.ex. diabetes, högt blodtryck eller infektioner kan påverka hörseln. I vissa fall kan mediciner, särskilt vissa antibiotika eller kemoterapiläkemedel, också ha biverkningar som skadar hörseln.

8. Tumörer och andra sjukdomar i örat eller hjärnan

Även om det är sällsynt kan tumörer eller andra utväxter i örat eller hjärnan påverka hörseln. Detta kan vara allvarligare och kräva medicinsk behandling.

Hur kan hörselnedsättningen hjälpas?

Behandlingen beror på orsaken till hörselnedsättningen. I vissa fall kan hörselnedsättning behandlas med medicin, kirurgi eller hörapparater. Det är därför viktigt att göra en noggrann undersökning av läkare om du upplever hörselproblem, så att orsaken kan hittas och behandlas på bästa möjliga sätt.

Slutsats

Hörselnedsättning kan uppstå av många olika anledningar, från åldersrelaterad hörselnedsättning till infektioner eller bullerskador. Om du upplever problem med din hörsel är det viktigt att få hjälp snabbt så att du kan få rätt behandling och eventuellt förbättra din livskvalitet.

Se animationsfilm på sundhed.dk om vad som händer i örat vid hörselnedsättning.

Så här granskar vi din hörsel

En läkare specialiserad på sjukdomar i öron, näsa och svalg (otolaryngolog) eller en audionom (hörselspecialist) använder flera olika metoder för att undersöka för nedsatt hörsel. Undersökningen kommer vanligtvis att involvera både en grundlig intervju om dina symtom och en serie tester för att bedöma hur dina öron fungerar. Här följer en beskrivning av hur undersökningen brukar gå till:

1. Anamnes (medicinsk historia)

Först kommer specialisten att fråga dig om dina symtom och sjukdomshistoria. Detta kan innefatta frågor som:

– När började du märka problem med din hörsel?

- Finns det några specifika situationer där du har svårt att höra (t.ex. i bullriga miljöer när du pratar med vissa personer)?

- Har du upplevt öronvärk, ringningar i öronen (tinnitus), yrsel eller andra symtom som kan vara relaterade till dina hörselproblem?

- Finns det någon familjehistoria med hörselnedsättning eller andra öronproblem?

– Har du varit utsatt för högt ljud eller har du haft öroninflammationer tidigare?

Denna information hjälper läkaren att förstå vilken typ av hörselnedsättning du kan ha och vilken ytterligare utredning som behövs.

2. Undersökning av örat

Läkaren kommer vanligtvis att titta in i dina öron med ett otoskop eller ett stort takmonterat öronmikroskop – ett instrument med en liten kamera och ljus som ger en tydlig bild av hörselgången och trumhinnan. Denna undersökning kan avslöja:

- Öronvax, som kan blockera ljud och orsaka tillfällig hörselnedsättning.

- Tecken på infektion eller inflammation som kan påverka hörseln.

- Skada på trumhinnan (t.ex. hål eller ärrvävnad).

- Tecken på vätska i mellanörat (som vid otitis media).

3. Hörseltest (audiometri)

För att bedöma hur mycket din hörsel är nedsatt skickar specialisten dig ofta vidare till en audionom för att göra ett hörseltest. Detta kan innefatta olika typer av tester där du kommer att bli ombedd att svara på ljud vid olika frekvenser och volymer:

Tonaudiometri

Du kommer att höra en rad olika ljud (toner) vid olika frekvenser (dvs. höga och låga toner) och med olika styrkor (dvs. loudness). Du kommer att bli ombedd att trycka på en knapp eller en signal när du kan höra ljuden. Detta hjälper till att avgöra vilken typ och grad av hörselnedsättning du har.

Talaudiometri

Du kommer att bli ombedd att upprepa ord eller fraser som du hör genom hörlurar. Detta kan hjälpa dig att bedöma hur du förstår tal vid olika volymnivåer.

Ljudledning och benledning

I vissa fall kan läkaren använda benledningshörlurar, som skickas genom skallbenen istället för hörselgången. Detta kan hjälpa till att avgöra om problemet är i ytter- eller mellanörat (ljudledning) eller i innerörat eller hörselnerven (sensorineural hörselnedsättning).

Impedansaudiometri (tympanometri)

Detta test undersöker hur trumhinnan reagerar på förändringar i lufttrycket i örat. Det kan hjälpa till att avslöja problem som vätska i mellanörat (som otitis media) som kan påverka hörseln. Testet kan också visa om det finns problem med rörliga ben i mellanörat (ossiklar), som överför ljud till innerörat.

Tinnitusundersökning (ringningar i öronen)

Om du har tinnitus (ringningar i öronen) kan läkaren också göra tester för att bedöma hur detta påverkar din hörsel. Det finns olika typer av tester för tinnitus, inklusive frågeformulär och studier som bedömer ditt svar på specifika ljud.

Ytterligare undersökningar (vid behov)

Beroende på resultaten av de inledande testerna kan specialisten besluta att skicka dig vidare för ytterligare undersökningar, såsom:

MR-skanning eller CT-skanning:

 Om läkaren misstänker att nedsatt hörsel beror på en tumör, skada eller sjukdom i hjärnan eller örat kan du bli remitterad för en undersökning.

Behandlingsalternativ

När undersökningen är klar kommer specialisten att förklara vad som orsakar din hörselnedsättning och diskutera möjliga behandlingsalternativ. Beroende på orsaken kan behandlingen inkludera:

- Borttagning av öronvax.

- Medicinsk behandling av infektioner eller inflammatoriska tillstånd.

- Användning av hörapparater eller andra hjälpmedel.

- Kirurgiska ingrepp om det finns en bakomliggande anatomisk orsak (t.ex. perforerad trumhinna eller tumör).

Sammanfattningsvis

En undersökning för nedsatt hörsel sker i flera steg och specialisten använder en kombination av intervju, kroppsundersökning och hörselprov för att ta reda på vad som orsakar problemet. Det är viktigt att utreda eventuella hörselproblem tidigt, eftersom behandling kan förbättra hörseln och förhindra att problemet förvärras.

När ska personer med hörselnedsättning ha hörapparater? 

Hörapparater är ett användbart verktyg för många som upplever hörselnedsättning, men alla med hörselnedsättning behöver inte nödvändigtvis en hörapparat. 

Beslutet att skaffa en hörapparat beror på flera faktorer, bland annat graden av hörselnedsättning, vilka situationer den påverkar och hur den påverkar ens livskvalitet.

Här är några villkor som kan indikera att det kan vara dags att överväga en hörapparat:

1. När hörselnedsättningen påverkar vardagen

Om du har svårt att höra samtal, speciellt i bullriga miljöer, som t.ex på restauranger, på jobbet eller hemma kan det vara ett tecken på att din hörselnedsättning börjar påverka din förmåga att kommunicera effektivt. Om du ofta måste be folk att upprepa sig, eller om du känner dig utestängd från samtal, kan en hörapparat hjälpa till att förbättra din hörsel och kommunikation. 

2. När du har svårt att höra höga eller låga ljud

Om du har problem med att höra vissa frekvenser, som t.ex höga toner i tal (som kvinnors eller barns röster) eller låga toner (som lågfrekventa ljud som bilar eller dörrklockor) kan en hörapparat hjälpa till att förstärka de ljud du har svårt att höra. Detta gäller särskilt åldersrelaterad hörselnedsättning, där hörseln på höga frekvenser ofta är den första som försämras.

3. När du börjar isolera dig

Hörselnedsättning kan leda till social isolering. Om du undviker situationer där du måste kommunicera, som t.ex sociala sammankomster, telefonsamtal eller möten eftersom det blir för svårt att höra eller följa samtalen kan det vara ett tecken på att hörapparater kan vara en bra lösning. När hörselnedsättningen påverkar din sociala livskvalitet är det ofta dags att överväga hjälpmedel som till exempel hörapparater.

4. När du känner dig trött eller stressad av att behöva "höra mer"

Att hela tiden anstränga sig för att höra kan leda till trötthet, huvudvärk och stress. Om du ofta känner dig utmattad efter att ha försökt lyssna, eller om du börjar undvika situationer där du måste koncentrera dig på hörseln, kan en hörapparat minska denna ansträngning och göra det lättare att höra utan att kräva så mycket energi.

5. När hörseln påverkar din säkerhet

I vissa fall kan hörselnedsättning vara farlig, särskilt om det innebär att du inte kan höra varningsljud som biltutor, brandlarm eller dörrklockor. Om din hörselnedsättning påverkar din förmåga att reagera snabbt på omvärlden kan en hörapparat bidra till att öka din medvetenhet om ljud som är viktiga för din säkerhet.

6. När en läkare rekommenderar det

En audionom eller en öronläkare kommer vanligtvis att rekommendera en hörapparat om ett hörseltest visar att din hörselnedsättning är inom en nivå där en hörapparat kan hjälpa. Detta kan vara ett sätt att förbättra både hörseln och livskvaliteten. Ofta diskuterar läkaren eller audionomen med dig hur hörapparaten kan förbättra din hörsel och ge dig den bästa lösningen för dina behov.

Sammanfattningsvis

Det är inte nödvändigtvis en fråga om man har nedsatt hörsel – många har en viss grad av hörselnedsättning när de blir äldre – utan om hur mycket det påverkar ens liv. Om din hörselnedsättning gör det svårt att höra i vardagliga situationer, om du känner dig trött på att behöva anstränga dig för att höra, eller om det påverkar din sociala livskvalitet eller säkerhet, kan en hörapparat vara en bra lösning. Det är viktigt att prata med en professionell om dina symtom så att du kan få rätt bedömning och stöd för att avgöra om en hörapparat kommer att vara till hjälp för dig.