Hörselnedsättning

Varför uppstår nedsatt hörsel?

Nedsatt hörsel kan uppstå av många olika orsaker och kan påverka både vuxna och barn. Det innebär att du kan ha svårt att höra normalt, även när det inte finns mycket bakgrundsljud. Det finns flera faktorer som kan leda till nedsatt hörsel, och dessa kan vara tillfälliga eller permanenta.

Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyacusis):

En av de vanligaste orsakerna till nedsatt hörsel är naturligt åldrande. När vi blir äldre kan de små hårcellerna i det inre örat, som hjälper oss att uppfatta ljud, bli skadade eller dö. Detta kan leda till en gradvis försämring av hörseln, särskilt på höga frekvenser, vilket kan göra det svårare att förstå tal.

Ljudskador:

Långvarig exponering för hög ljudnivå, som exempelvis musik, buller från maskiner eller högljudda konserter, kan skada hårcellerna i det inre örat. När dessa celler blir skadade kan de inte återhämta sig, vilket kan leda till permanent hörselnedsättning. Ljudskador är en av de vanligaste orsakerna till hörselnedsättning bland unga vuxna.

Öroninflammationer och vätska i örat:

Tillfällig hörselnedsättning kan uppstå om det finns vätska eller inflammation i mellanörat, exempelvis på grund av en öroninflammation. Vätskan kan hindra ljudet från att nå det inre örat och skapa en form av "blockering" som gör det svårt att höra klart. Detta kan ofta behandlas med medicin eller antibiotika.

Öronvax:

För mycket öronvax i örat kan blockera ljudet från att nå trumhinnan, vilket kan leda till tillfällig hörselnedsättning. Öronvax kan tas bort på ett säkert sätt av en läkare eller öronspecialist.

Skador på örat eller huvudet:

Trauma eller skada på örat eller huvudet kan skada de strukturer som ansvarar för att ta emot och skicka ljud till hjärnan. Om skadan påverkar det inre örat, hörselnerven eller trumhinnan kan det leda till hörselnedsättning.

Arv:

Vissa människor föds med nedsatt hörsel eller utvecklar det senare i livet på grund av genetiska faktorer. Ärftliga sjukdomar kan påverka de delar av örat som är nödvändiga för att ta emot och bearbeta ljud.

Medicinska tillstånd:

Vissa sjukdomar och tillstånd, såsom diabetes, högt blodtryck eller infektioner, kan påverka hörseln. I vissa fall kan medicin, särskilt vissa antibiotika eller cancerbehandlingar, även ha bieffekter som skadar hörseln.

Tumörer och andra sjukdomar i örat eller hjärnan:

Även om det är sällsynt kan tumörer eller andra tillväxter i örat eller hjärnan påverka hörseln. Detta kan vara allvarligt och kräva medicinsk behandling.

Hur kan man hjälpa vid nedsatt hörsel?

Behandlingen beror på orsaken till hörselnedsättningen. I vissa fall kan hörselnedsättning behandlas med medicin, kirurgi eller hörapparater. Det är därför viktigt att få en grundlig undersökning hos en läkare om du upplever problem med hörseln, så att orsaken kan identifieras och behandlas på bästa möjliga sätt.

Slutsats:

Nedsatt hörsel kan uppstå av många olika orsaker, från åldersrelaterad hörselnedsättning till infektioner eller ljudskador. Om du upplever problem med din hörsel är det viktigt att få hjälp snabbt, så att du kan få rätt behandling och eventuellt förbättra din livskvalitet.

Se Sundhed.dk's animationsfilm om vad som händer i örat vid hörselnedsättning.

En specialistläkare inom öron-, näs- och halsjukdomar (otolaryngolog) eller en audionom (hörselspecialist) använder flera olika metoder för att undersöka nedsatt hörsel. Undersökningen innefattar vanligtvis både en grundlig samtal om dina symtom och en rad tester för att bedöma hur dina öron fungerar. Här är en beskrivning av hur undersökningen normalt går till:

Anamnes (sjukdomshistoria)

• Först kommer specialistläkaren att fråga om dina symtom och din sjukdomshistoria. Detta kan inkludera frågor som:
• När började du märka problem med hörseln?
• Finns det specifika situationer där du har svårt att höra (t.ex. i bullriga miljöer eller när du talar med vissa personer)?
• Har du upplevt öronvärk, tinnitus (öronsus), yrsel eller andra symtom som kan relateras till dina hörselproblem?
• Finns det någon familjehistoria med hörselnedsättning eller andra öronproblem?
• Har du utsatts för hög ljudnivå eller haft öroninfektioner tidigare?

Denna information hjälper läkaren att förstå vilken typ av hörselnedsättning du kan ha och vilken vidare undersökning som behövs.

Undersökning av örat

Läkaren kommer vanligtvis att titta i dina öron med hjälp av ett otoskop eller ett stort mikroskop för öron – ett instrument med en liten kamera och ett ljus som ger en tydlig bild av hörselgången och trumhinnan. Denna undersökning kan avslöja:

• Öronvax som kan blockera ljudet och orsaka tillfällig hörselnedsättning.
• Tecken på infektion eller inflammation som kan påverka hörseln.
• Skador på trumhinnan (t.ex. hål eller ärrvävnad).
• Tecken på vätska i mellanörat (t.ex. vid öroninflammation).

Hörseltest (Audiometri)

För att bedöma hur mycket din hörsel har försämrats, kommer specialistläkaren ofta att hänvisa dig till en audionom för att genomgå ett hörseltest. Detta kan innefatta olika typer av tester, där du ombeds reagera på ljud vid olika frekvenser och ljudstyrkor:

Tonaudiometri:

Du kommer att höra en rad ljud (toner) vid olika frekvenser (dvs. höga och låga toner) och olika volymer (dvs. ljudstyrka). Du ombeds trycka på en knapp eller signalera när du hör ljuden. Detta hjälper till att fastställa vilken typ och grad av hörselnedsättning du har.

Talaudiometri:

Du ombeds upprepa ord eller meningar som du hör genom hörlurar. Detta kan hjälpa till att bedöma hur bra du förstår tal vid olika ljudstyrkor.

Ljudledning och benledning:

I vissa fall kan läkaren använda benledande hörlurar, som skickar ljud genom skelettet i skallen istället för hörselgången. Detta kan hjälpa till att avgöra om problemet ligger i yttre eller mellanörat (ljudledning) eller i inre örat eller hörselnerven (sensorineural hörselnedsättning).

Impedans audiometri (trumpetometri):

Detta test undersöker hur trumhinnan reagerar på förändringar i lufttrycket i örat. Det kan hjälpa till att avslöja problem som vätska i mellanörat (t.ex. vid öroninflammation) som kan påverka hörseln. Testet kan också visa om det finns problem med mellanörats rörliga ben (ossiklar), som överför ljud till inre örat.

Tinnitusundersökning (öronsusning):

Om du har tinnitus kan läkaren också göra tester för att bedöma hur detta påverkar din hörsel. Det finns olika typer av undersökningar för tinnitus, inklusive frågeformulär och tester som bedömer din reaktion på specifika ljud.

Ytterligare undersökningar (om nödvändigt)

Beroende på resultaten från de initiala testerna kan specialistläkaren besluta att hänvisa dig till ytterligare undersökningar, såsom:

MR eller CT-skanning:

Om läkaren misstänker att nedsatt hörsel beror på en tumör, skada eller sjukdom i hjärnan eller örat, kan du bli hänvisad till en skanning.

Behandlingsalternativ

När undersökningen är klar kommer specialistläkaren att förklara vad som orsakar din nedsatta hörsel och diskutera möjliga behandlingsalternativ. Behandlingen kan bero på orsaken och kan omfatta:

• Borttagning av öronvax.
• Medicinsk behandling av infektioner eller inflammatoriska tillstånd.
• Användning av hörapparater eller andra hjälpmedel.
• Kirurgiska ingrepp om det finns en underliggande anatomisk orsak (t.ex. perforerad trumhinna eller tumör).

Slutsats:

En undersökning för nedsatt hörsel sker i flera steg, och specialistläkaren använder en kombination av samtal, fysisk undersökning och hörseltester för att ta reda på vad som orsakar problemet. Det är viktigt att undersöka eventuella hörselproblem tidigt eftersom behandling kan förbättra hörseln och förhindra att problemet förvärras.

När ska personer med nedsatt hörsel överväga hörapparater?

Hörapparater är ett användbart hjälpmedel för många människor som upplever nedsatt hörsel, men inte alla med hörselnedsättning behöver nödvändigtvis ett hörapparat. Beslutet om att skaffa hörapparat beror på flera faktorer, inklusive graden av hörselnedsättningen, vilka situationer det påverkar och hur det påverkar livskvaliteten.

Här är några omständigheter som kan indikera att det kan vara dags att överväga ett hörapparat:

När hörselnedsättningen påverkar vardagen

Om du har svårt att höra samtal, särskilt i bullriga miljöer, som på restauranger, på arbetet eller hemma, kan det vara ett tecken på att din hörselnedsättning har börjat påverka din förmåga att kommunicera effektivt. Om du ofta måste be människor att upprepa sig eller om du känner dig utesluten från samtal, kan ett hörapparat hjälpa till att förbättra din hörsel och kommunikation.

När du har svårt att höra höga eller låga ljud

Om du har problem med att höra specifika frekvenser, som höga toner i tal (t.ex. röster hos kvinnor eller barn) eller låga toner (som lågfrekventa ljud som bilar eller dörrklockor), kan ett hörapparat hjälpa till att förstärka de ljud som du har svårt att höra. Detta gäller särskilt vid åldersrelaterad hörselnedsättning, där hörseln för höga frekvenser ofta är det första som försämras.

När du börjar isolera dig

Hörselnedsättning kan leda till social isolering. Om du undviker situationer där du måste kommunicera, som sociala sammanhang, telefonsamtal eller möten, för att det blir för svårt att höra eller följa med i samtalen, kan det vara ett tecken på att hörapparater kan vara en bra lösning. När hörselnedsättningen påverkar din sociala livskvalitet är det ofta dags att överväga hjälpmedel som hörapparater.

När du känner dig trött eller stressad av att "höra mer"

Att anstränga sig för att höra hela tiden kan leda till trötthet, huvudvärk och stress. Om du ofta känner dig utmattad efter att ha försökt lyssna eller om du börjar undvika situationer där du måste koncentrera dig på att höra, kan ett hörapparat minska denna ansträngning och göra det lättare att höra utan att det krävs lika mycket energi.

När hörseln påverkar din säkerhet

I vissa fall kan hörselnedsättning vara farlig, särskilt om det innebär att du inte kan höra varningsljud som bilhorn, brandlarm eller dörrklockor. Om din hörselnedsättning påverkar din förmåga att reagera snabbt på omvärlden, kan ett hörapparat hjälpa till att öka din uppmärksamhet på ljud som är viktiga för din säkerhet.

När en läkare rekommenderar det

En audionom eller öronläkare kommer vanligtvis att rekommendera ett hörapparat om en hörseltest visar att din hörselnedsättning ligger på en nivå där ett hörapparat kan hjälpa. Detta kan vara ett sätt att förbättra både hörseln och livskvaliteten. Ofta kommer läkaren eller audionomen att diskutera med dig hur hörapparaten kan förbättra din hörsel och ge dig den bästa lösningen för ditt behov.

Sammanfattning

Det handlar inte nödvändigtvis om huruvida man har nedsatt hörsel – många människor har någon form av hörselnedsättning när de blir äldre – utan om hur mycket det påverkar ens liv. Om din hörselnedsättning gör det svårt att höra i vardagliga situationer, om du känner dig trött av att anstränga dig för att höra, eller om det påverkar din sociala livskvalitet eller säkerhet, kan ett hörapparat vara en bra lösning. Det är viktigt att prata med en professionell om dina symtom så att du kan få rätt bedömning och stöd för att avgöra om ett hörapparat skulle vara till nytta för dig.